Anställda vid universitet och högskolor

Statistiska Centralbyrån har kommit med ett så kallat statistisk meddelande: UF 23 SM 1201. I denna – rapport får man nog säga – beskrivs och analyseras antalet anställda vid Sveriges universitet och högskolor.

I rapporten så visas att antalet anställda vid universitet och högskolor utgör drygt en fjärdedel av all statlig personal i Sverige. I oktober 2011 uppgick det totala antalet anställda vid universitet och högskolor till 72 600 personer, eller 57 600 helårspersoner. Det har aldrig varit fler anställda i högskolesektorn.

Anställda vid högskolor - Stig Björne

I oktober 2011 var antalet anställda kvinnor vid universitet och högskolor 37 500, eller 29 500 omräknat i helårspersoner. Motsvarande antal för män var 35 000 personer, eller 28 000 helårspersoner. År 1995 såg det annorlunda ut, då var det fler män än kvinnor anställda. Antalet män var då 26 200, eller 22 000 helårspersoner och antalet kvinnor var 22 300, eller 17 400 helårspersoner. År 2002 skedde ett skifte i könsfördelningen avseende antalet anställda. Från och med 2002 är det alltså fler kvinnor än män anställda. I helårspersoner räknat skedde detta skifte 2005.

SCB pekar på att antalet anställda som är verksamma inom forskning och undervisning fortsätter att öka, vilket varit utvecklingen sedan 2005, och uppgick 2011 till 32 600 personer. Omräknat till helårspersoner motsvarar det 27 900, varav 12 000 kvinnor och 15 900 män. Det är en ökning med 1 500 helårspersoner, eller 6 procent, sedan föregående år. Antalet kvinnor har ökat med 7 procent och antalet män med 5 procent. Det är det högsta antalet anställda respektive helårspersoner verksamma inom forskning och undervisning någonsin.

Stig Björne - antal anställda vi universitet och högskolor

Av samtliga anställda finns 73 procent vid de tio största lärosätena, med avseende på antal helårs-personer. De har en personalstyrka överstigande 2 600 helårspersoner vardera. Av dessa är Lunds universitet störst med 6 600 helårspersoner. Därefter följer universiteten i Uppsala och Göteborg med 5 400 respektive 4 900 helårspersoner. Det finns 15 universitet och högskolor med en personalstyrka mellan 500 och 2 600 helårspersoner. Vid dessa lärosäten finns 23 procent av samtliga helårspersoner. Störst i denna grupp är Linnéuniversitetet med 1 700 helårspersoner följt av Luleå tekniska universitet och Malmö högskola med 1 300. Karlstads och Örebro universitet följer därefter med 1 100 respektive 1 000 helårspersoner. De övriga 26 lärosätena har en personalstyrka under 500 helårspersoner.

I gruppen forskande och undervisande personal ingår tjänstekategorierna, professorer, lektorer, forskarassistenter, adjunkter, gäst- och timlärare, annan forskande och undervisande personal samt den personal som är verksam inom forskning och undervisning inom följande kategorier, administrativ personal, bibliotekspersonal, teknisk personal och arvodister. Även forskarstuderande utför forskande och undervisande arbetsuppgifter vid lärosätena, men räknas inte in i gruppen forskande och undervisande personal i denna redovisning, eftersom de är under utbildning. Personer i forskarutbildning kan emellertid ha andra anställningar (som t.ex. adjunkt eller forskarassistent) vilket gör att de ändå kommer att inkluderas i kategorin forskande och undervisande personal.

I SCB:s redovisning ingår adjungerad personal, såväl de som får lön från lärosätet som de som får hela sin lön från annan arbetsgivare.

Den forskande och undervisande personalen utgör 58 procent av alla helårspersoner vid landets universitet och högskolor. 48 procent av kvinnorna har forskande och undervisande arbetsuppgifter, medan motsvarande andel för männen är 68 procent.

Sammansättningen av tjänstekategorier varierar mellan forsknings- och ämnesområdena. Störst andel professorer med vardera 26 procent finns inom forskningsämnesområdena farmaci och medicin. Även forskningsämnesområdena naturvetenskap, rättsvetenskap/juridik har mer än 20 procent professorer vardera.

Matematik är det forskningsämnesområde som har störst andel lektorer, 42 procent. Inom samhällsvetenskap är andelen lektorer 38 procent. Lägst andel lektorer, 7 procent, finns inom skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering. Störst andel adjunkter, 46 procent finns inom forskningsämnesområdet övriga forskningsområden. Av samtliga adjunkter inom forskningsämnes-området övriga forskningsområden återfinns 85 procent inom forskningsämnesgruppen vårdvetenskap. Även inom veterinärmedicin och odontologi finns förhållandevis många adjunkter, 35 respektive 31 procent. Minst andel adjunkter, 4 procent, finns inom medicin.

Hela rapporten finns att ladda ned på www.scb.se

Stig Björne

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.