En av Tillväxtverkets senaste rapporter kring samhällsekonomiska effekter vid nedläggning av livsmedelsbutiker på landsbygden visar att mellan 1996-2009 har det totala butiksbeståndet för dagligvaror i Sverige reducerats med 1 622 butiker (23%).
Stig Björne
Den största minskningen skett av mindre butiker, men de största butikerna har ökat i antal med 90% samma period. När mindre livsmedelsaffärer försvinner ökar avstånden för personer att ta sig till närmaste dagligvarubutik på landsbygden.
Syftet med studien är att identifiera, kvantifiera och värdera alla samhällsekonomiska effekterna när den sista dagligvarubutiken stänger på en ort med minst 1,5 mil till alternativ dagligvarubutik. Syftet är också att resultaten och tillhörande kalkylblad ska vara till praktisk hjälp för kommuner och regionala aktörer inför beslut om åtgärder för serviceförsörjning i gles- och landsbygder.
Författarna har försökt värdera effekterna bland annat genom att beräkna betalningsviljan för att ha tillgång till en lokal butik samt studera hur resandet med bil i samband med dagligvaruinköp ändras när butiken lägger ner. Enkäter har gått ut till tre orter som relativt nyligen miste sin sista butik. Genom att uppskatta den ökade tidsåtgången, minskade inköpspriser, ökade driftskostnader, betalningsvilja och tillgänglighetseffekt kan nyttan med den lokala butiken estimeras.
Butiksdöden är något som påverkar inte bara glesbygd utan även förorts- och kommundelscentra. När livsmedelsaffären har stängt är det knappast någon annan affärs kvar heller. Men samtidigt har maten blivit billigare genom ökad konkurrens av de stora enheterna hos Willys, City Gross, Ica och Coop.
Stig Björne