Svensk BNP fortsatt hyggligt stark

Stig BjörneStatistisk Centralbyrån (SCB) redovisar kvartalsvisa siffror för utvecklingen av den svenska bruttonationalprodukten. För årets andra kvartal visar den första preliminära sammanställningen av nationalräkenskaperna en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) med 2,3 procent.

Stig Björne

Siffran är korrigerad för kalendern (dvs så det blir jämförbart antal arbetsdagar etc) och jämförs med andra kvartalet 2011. Det största bidraget till BNP-utvecklingen är exporten. Kalenderkorrigerad och jämförd med det första kvartalet 2012 ökade BNP med 1,4 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Andra kvartalet 2012 innehöll en arbetsdag mindre än andra kvartalet 2011. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen blev 0,5 procentenheter högre än BNP-utvecklingen i faktiska tal.

En snabbversion av BNP-beräkningarna görs av SCB för andra kvartalet varje år som presenteras en månad efter kvartalets utgång. Snabbversionen för baseras på ett mer begränsat dataunderlag och är därmed mer osäker än en ordinarie beräkningsomgång. SCB ordinarie beräkning kommer att publiceras den 14 september 2012.

De fasta bruttoinvesteringar ökade med 1,8 procent. I likhet med föregående kvartal bidrog övriga bygg- och anläggningsinvesteringar till ökningen medan en kraftig nedgång i nybyggnationen av småhus hade en negativ effekt. I näringslivet ökade investeringarna med 0,9 procent. Energibranschen och de tjänsteproducerande branscherna, exklusive bostäder, bidrog till uppgången. Samtidigt dämpades utvecklingen av fastighetsbranschens bostadsinvesteringar, byggbranschens egna investeringar och tillverkningsindustrin.

Offentliga myndigheters investeringar ökade med 6,8 procent. Sammantaget bidrog fasta bruttoinvesteringar med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,8 procent. Störst bidrag till utvecklingen gav utgifterna för boende. Däremot minskade utgifterna för framförallt transporter som en följd av minskade inköp av nya och begagnade bilar samt minskade driftskostnader för bilar. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Lagerinvesteringarna hade en negativ effekt med 0,1 procentenheter på BNP-utvecklingen. Industrins lager hade en negativ effekt som motverkades av en positiv effekt från handelns lager. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,1 procent. Statens utgifter ökade med 2,7 procent. Landstingens utgifter ökade med 1,7 procent och primärkommunernas utgifter minskade med 0,3 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Exporten ökade med 1,7 procent och importen minskade med 0,2 procent. Tjänsteexporten bidrog även detta kvartal till exportuppgången, medan varuexporten utvecklades svagare.

Produktionen inom näringslivet ökade med 2,7 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 2,2 procent. Tjänstebranscherna ökade med 3,0 procent. Offentliga myndigheters produktion ökade med 1,8 procent. Varuexporten minskade med 0,3 procent medan tjänsteexporten ökade med 6,3 procent. Även på importsidan utvecklades tjänsterna starkare än varorna. Varuimporten minskade med 1,3 procent och tjänsteimporten ökade med 3,0 procent. Exportnettot gav ett bidrag med 0,9 procentenheter till BNP-tillväxten.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,4 procent och antalet arbetade timmar var oförändrat vilket innebar en minskad medelarbetstid. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 0,9 procent och inom offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 2,1 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 4,4 procent i faktiska tal. Säsongrensat och jämfört med första kvartalet 2012 minskade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,2 procent.

I enlighet med nationalräkenskapernas revideringspolicy har inga revideringar av tidigare kvartal gjorts vid detta beräkningstillfälle. Kalenderkorrigerade och säsongrensade värden uppdateras dock vid varje kvartalsberäkning för hela perioden från och med 1993. Den ordinarie beräkningen av andra kvartalet kommer att publiceras den 14 september 2012. I samband med publiceringen i september kommer nationalräkenskapsdata baserat på detaljerade årsberäkningar att publiceras för år 2010 med uppdateringar för efterföljande perioder.

Nedan delar av tabellverket. För hela pressmeddelandet se www.scb.se

Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) – GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)

BNP från produktionssidan 2011:1 2011:2 2011:3 2011:4 2012:1 2012:2
BNP till marknadspris 5,8 5,0 4,1 1,0 1,5 2,3
Därav
Varuproduktion (SNI A01-F43) 12,7 7,3 4,1 ‑1,1 ‑0,6 2,2
del Tillv. ind (SNI C10-C33) 17,4 7,7 4,4 ‑3,8 ‑5,3 ‑0,7
Tjänsteproduktion (SNI G45-T98) 5,8 6,1 6,3 2,8 3,4 3,0
S:a näringsliv 8,2 6,4 5,8 1,5 1,9 2,7
Offentliga myndigheters produktion 0,4 1,5 0,8 0,9 0,8 1,8
Arbetsinsats, arbetade timmar 3,5 2,9 1,4 1,2 1,0 0,0

(1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år.
(2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) – GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

År Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4
2000 0,7 2,0 0,6 0,2
2001 ‑0,4 0,3 0,7 1,1
2002 ‑0,1 1,5 0,1 0,8
2003 1,0 ‑0,3 1,2 0,5
2004 1,7 0,7 0,8 0,7
2005 0,5 0,9 1,3 0,5
2006 1,4 1,3 1,5 0,3
2007 1,1 0,4 0,7 1,4
2008 ‑1,1 ‑0,2 0,0 ‑3,9
2009 ‑2,4 0,0 0,1 1,1
2010 2,2 1,9 1,7 1,8
2011 0,4 0,8 0,8 ‑0,9
2012 0,9 1,4

Det är med andra ord inte så illa ut för svensk ekonomi om man nu jämför med de övriga medlemsländerna inom EU. Hösten blir dock avgörande för åt vilket håll konjunkturen ska gå – och hur man ska lösa ut alla skulder och dåliga lån som finns på olika håll.

Stig Björne

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.