Statistiska Centralbyrån har kommit med en rapport om arbetstiden – hur mycket jobbar vi i Sverige i jämförelse med andra europeiska länder?
När man diskuterar arbetstider så använder man ofta begreppet medelarbetstid för att visa hur mycket som arbetas. Man kan göra jämförelser mellan länder och mellan män och kvinnor över hur mycket de arbetar. Men det är inte alldeles enkelt när man ska jämföra arbetstiden och flera omständigheter påverkar jämförbarheten.
Tittar man på den faktiska medelarbetstiden per sysselsatt i Sverige och övriga nordiska länder så är den lägre jämfört med övriga länder inom EU27 och Norge. Samtidigt är andelen sysselsatta av befolkningen högre än genomsnittet, framförallt bland kvinnor. Vilket möjligen kan låta paradoxalt. Men det är så att arbetstiden samvarierar med sysselsättningsgraden i respektive land. Länder med en lägre andel sysselsatta har generellt en högre genomsnittlig arbetstid. Det är alltså färre som jobbar mer – medan det i länder med hög sysselsättningsgrad är fler som jobbar mindre.
Vid en jämförelse av medelarbetstiden per capita i befolkningen 15-74 år är medelarbetstiden i Sverige och de flesta nordiska länder högre än genomsnittet inom EU. Det förklaras av den högre andelen sysselsatta i befolkningen.
SCB pekar på att mellan 1987 och 2011 har den faktiska medelarbetstiden ökat något i Sverige. Kvinnors arbetstid har ökat medan mäns har minskat något. Män och kvinnor skiljer sig åt i flera aspekter vad gäller arbetstid. Civilståndet har olika effekt på mäns och kvinnors arbetstid. Män som är gifta eller sammanboende har en högre arbetstid än ensamstående män. För kvinnor gäller det motsatta. Ensamstående kvinnor har en högre arbetstid än kvinnor som lever i förhållanden.
Personer med hemmaboende barn under 19 år arbetar kortare tid än övriga (vilket i och för sig inte är så konstigt). Det förklaras av att arbetstiden bland kvinnor med hemmaboende barn är väsentligt kortare. Män med hemmaboende barn arbetar istället mer än övriga.
Under senare år har en förändring skett bland småbarnsföräldrar. Medelarbetstiden bland män som har hemmaboende barn under 7 år har minskat från 35,3 timmar per vecka 1987 till som lägst 32,0 timmar under 2009. Under samma period ökade medelarbetstiden bland kvinnor med 3,5 timmar till 22,1 timmar per vecka. Trenden är som starkast under 2000-talet. Man kan i siffrorna således spåra en ökad jämställdhet i termer av lönearbetet, män jobbar mindre och kvinnorna mer.
About Stig Björne