Det skiljer rejält mellan utvecklingen i de olika branscherna som ingår i Konjunkturbarometern. Den största sektorn i Stockholm, Uppdragsverksamhet, bromsar in tydligt med dämpad efterfrågan, minskad volym på inneliggande uppdrag och färre nyanställningar.
Databranschen fortsätter att växa kraftigt, om än i något långsammare takt än tidigare. Framtidsutsikterna för Byggindustrin ser allt sämre ut och orderstockarna minskar. Tillverkningsindustrin stärks istället kraftigt under kvartalet till rekordnivåer och präglas av kraftigt ökad produktionsvolym och ökat antal anställda.
Handeln ökar något, men utvecklingen skiljer sig åt mellan de olika delbranscherna. Partihandeln ökar något medan handeln med motorfordon minskar kraftigt med minskad lönsamhet och sjunkande försäljning. Livsmedelshandeln fortsätter att stärkas avsevärt med kraftigt ökad försäljningsvolym. Sällanköpshandeln fortsätter att öka tydligt under kvartalet, vilket förväntas fortsätta framöver.
Den ekonomiska utvecklingen utomlands skapar oro och det ger under det här kvartalet dämpande effekt på den svenska ekonomin menar Handelskammaren. I linje med de positiva förväntningarna inför andra kvartalet visar utfallet på en försiktig ökning av antalet anställda i Stockholm.
Sysselsättningen har under tidigare kvartal minskat, men ökar nu försiktigt trots att tillväxttakten dämpas under samma period. För det samlade näringslivet uppnår antalet anställda ett nettotal på 3, vilket är bättre än kvartalet före då nettotalet mätte -4 och bryter därmed en negativ trend.
När konjunkturen tvärbromsade år 2008 skiftade företagen fort från nyanställningar till uppsägningar. När konjunkturen återhämtar sig från lågkonjunktur behöver vanligtvis inte sysselsättningen per automatik öka i samma takt. Under åren 2004–2005 hade Stockholms län en så kallad jobblös tillväxt, alltså att företagens verksamhet ökade utan att sysselsättningen ökade. Stockholms näringsliv har, jämfört med övriga landet, särskilt stor andel av sysselsättningen inom tjänstesektorn. Sektorns största och viktigaste tillgång är humankapitalet.
Företagen försökte därför i så stor utsträckning som möjligt undvika att minska nyckelresursen, personalen, även om verksamheten minskade. När efterfrågan på tjänsterna åter ökade fanns redan överkapacitet inom företagen i form av arbetskraft, vilket ledde till att det tog tid innan företagen hade behov av att nyanställa igen.
Under det senaste året har konjunkturomställningen inte varit lika dramatisk, vilket hittills också tycks gälla för arbetsmarknaden. Trots fortsatta oroligheter på den globala marknaden verkar en fortsatt relativt stark hemmamarknad påverka tillväxttakten positivt i Stockholms ekonomi. Det får även en lindrande effekt på arbetsmarknaden.
Under andra kvartalet fortsätter antalet anställda att öka något i byggindustrin, men det sker i långsammare takt än vad som förväntades inför kvartalet. Antalet anställda i tillverkningsindustrin ökar kraftigt, vilket sker i snabbare takt än förväntat och bryter därmed också en tidigare negativ trend. Sysselsättningen i uppdragsverksamheten fortsätter visserligen att växa, men inte i den snabba takt som förväntades inför kvartalet.
Antalet anställda fortsätter att minska något i både partihandeln och sällanköpsvaruhandeln. I handeln med motorfordon minskar sysselsättningen något, vilket sker för första gången på över två år. I livsmedelshandeln minskar antalet anställda trots förväntningar om ökning inför kvartalet. I databranschen minskar antalet anställda kraftigt, vilket sker i betydligt högre takt än tidigare kvartal.
Prognoserna för andra kvartalet skiljer sig något mellan olika branscher. Nyanställningar förväntas att minska kraftigt i byggindustrin framöver, vilket sker för första gången på över två år. Sysselsättningen förväntas också minska kraftigt i handeln med motorfordon, medan minskningen i partihandeln väntas bli försiktigare.
Arbetskraften ökar försiktigt i databranschen och uppdragsverksamheten och endast marginellt i sällanköpsvaruhandeln. I tillverkningsindustrin planeras en fortsatt tydlig ökning av sysselsättningen.
Det finns försiktigt postiva förväntningar på efterfrågan på arbetskraft från företagen i Stockholm inför nästa kvartal. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen i hela näringslivet för årets tredje kvartal mäter 3, vilket blir andra kvartalet i följd med en positiv förväntan.
Företagen brukar indikera brist på arbetskraft när konjunkturen tar fart, givet att man ser en viss försvagning minskar andelen som anger brist från från 19 till 17 procent. Det är emellertid olika beroende bransch. 41 procent av företagen i databranschen anger att det är brist på personal med rätt kompetens. Motsvarande andel var visserligen 90 procent för ett år sedan, men nivån är ändå hög.
Under högkonjunktur i Stockholm är det oftast företag i byggindustrin, databranschen och uppdragsverksamheten som drabbas hårdast. Under andra kvartalet är det visserligen också företag verksamma i byggindustrin och uppdragsverksamheten som noterar viss brist, men i betydligt mindre omfattning än tidigare.
Läs hela rapporten på Stockholms Handelskammares hemsida
Sammantaget tycks Handelskammarens konjunkturrapport ändå peka på att Stockholm går rätt så bra. Det är absolut inte kristongångar totalt sett även om man ser en viss avmattning. Troligtvis spelar de stora infrastrukturprojekten och den kraftiga befolkningsökningen in när man ser till att Stockholm fortsätter gå bra. I grunden handlar det dock om en dynamisk ort där innovationsgraden är hög och det är förhållandevis lätt att driva företag.
About Stig Björne