Kungliga Vetenskapsakademin har beslutat om året Nobelpris i ekonomin. Som vanligt är det ett antal amerikaner som tilldelas det. Tre stycken närmare bestämt, Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller. Man delar på prissumman om åtta miljoner kronor.
Stig Björne
Man får priset för forskning kring hur man på lite längre sikt kan förutse priserna på aktier och obligationer (3-5 år). I studier från 1960-talet och framåt visade Eugene Fama och andra forskare att aktiekurser är väldigt svåra att förutse på kort sikt (är någon förvånad?) och att ny information påverkar priserna så gott som omedelbart. Robert Shiller upptäckte i början av 1980-talet att det var lättare att förutse prisutvecklingen på lite längre sikt. Han fann att aktiepriser fluktuerar mycket mer än företagens utdelningar och att kvoten mellan priser och utdelningar tenderar att minska när denna kvot är hög och öka när den är låg. Detta samband gäller inte bara för aktier, utan också för obligationer och andra tillgångar.
Ett sätt att tolka dessa resultat utgår från hur rationella investerare reagerar på osäkerheten om framtida priser. Hög avkastning ses då som kompensation för risktagande under särskilt riskfyllda tider. Lars Peter Hansen utvecklade en statistisk metod som lämpar sig särskilt väl för att testa rationella teorier om tillgångspriser. Med dess hjälp har Hansen och andra forskare visat att utvidgade versioner av dessa teorier till en del kan förklara tillgångspriserna.
Pristagarna har lagt grunden till dagens forskning om tillgångspriser. Idag ses priserna som bestämda dels av variationer i risk och riskattityd, dels av psykologiska faktorer och marknadsfriktioner.
Stig Björne
About Stig Björne