Industriproduktionen

Produktionen i den svenska industrin minskade från september 2013 till motsvarande 2012 med nästan en procent (korrigerat för kalender). Sett från augusti till september i år var produktionen oförändrad.

Stig Björne

De senaste månaderna har det annars varit både både upp- och nedgångar. De underbranscher som hade störst förändring var elektronikvaruindustrin med en stor uppgång under september och petroleumindustrin som visade en stor nedgång (delvis beroende på ett produktonsstopp som var planerat). Kemiindustrin och läkemedelsindustrin hade en också en stark utveckling.

På årsbasis var produktionen fortsatt negativ, om än inte i nivå med tidigare månader. I september minskade produktionen med 0,9 procent jämfört med samma månad föregående år. I likhet med augusti var tremånadersutvecklingen positiv och ökade med 1,2 procent under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet. Majoriteten av delbranscherna hade positiv utveckling. Inom industrin för petroleumprodukter var emellertid nedgången betydande. Det tycks som att produktionen är på väg att öka i den svenska industrin sammantaget.

Procentuella förändringar i industrins produktionsvolym

SNI 2007 INDUSTRIBRANSCH Andel av
förädlings‑
värde
2012
sep/aug
2013
[1]
jul‑sep
2013/
apr‑jun
2013
[1]
sep 2013/
sep 2012
[2]
B+C Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 100 0,0 1,2 ‑0,9
Industri för insatsvaror exkl energi 39,3 ‑3,1 2,9 ‑1,6
Industri för energirelaterade insatsvaror (exkl D) 2,1 ‑44,4 ‑16,6 ‑60,9
Industri för investeringsvaror 36,8 6,7 ‑0,4 3,9
Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror 19,6 2,4 ‑0,1 ‑2,1
Industri för varaktiga konsumtionsvaror 2,1 ‑5,7 3,2 ‑1,0
B Gruvor och mineralutvinningsind 5,4 ‑2,4 4,3 1,6
C Tillverkningsindustri 94,6 0,5 0,3 ‑0,9
10-12 Livsmedelstillverkning 7,5 ‑1,9 0,3 ‑1,4
13-15 Textil-, beklädnads-, läder- o lädervaruind 0,7 ‑1,8 ‑2,7 ‑2,9
16 Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler 3,4 ‑2,6 2,3 ‑1,4
17 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 6,0 0,6 ‑0,3 ‑1,4
18 Grafisk och annan reproduktionsindustri 1,6 2,1 ‑2,4 ‑5,5
19 Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 2,1 ‑44,2 ‑16,6 ‑61,0
20-21 Kemisk industri och industri för farmaceutiska basprodukter och läkemedel 13,6 9,9 0,1 ‑0,3
22 Gummi- och plastvaruindustri 2,9 ‑2,5 0,2 ‑4,3
23 Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 2,7 ‑8,6 6,8 ‑8,7
24 Stål- och metallverk 4,3 ‑5,0 2,2 ‑2,1
25 Industri för metallvaror utom maskiner och apparater 9,1 0,1 3,3 ‑1,1
26 Industri för datorer, elektronikvaror och optik 8,3 33,6 ‑4,2 17,2
27 Industri för elapparatur 3,4 ‑1,9 8,7 ‑3,5
28 Övrig maskinindustri 12,6 ‑2,2 ‑1,5 ‑7,0
29 Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 8,7 2,0 7,5 8,7
30 Annan transportmedelsindustri 2,5 ‑2,4 2,8 ‑5,4
31-33 Övrig tillverkningsindustri, reparationsverkstäder och installationsföretag 5,1 ‑1,2 1,5 1,8

Stig Björne

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.