Riksbanken: Räntesänkning till slut

Det senaste halvåret har diskussionen om Reporäntans nivå varit omfattande. Många ekonomer har velat ha en räntesänkning för länge sedan medan Riksbanken hållit emot i huvudsak med hänvisning till tillväxten av bolånen och den stora stocken av bolån.

Stig Björne

Riksbanken har varit rädd för en bobubbla som det varit i många andra länder. Många anser dock att Riksbanken i för liten utsträckning har tagit hänsyn till att inflationen har legat långt under målet på två procent. Och det är ett faktum att den legat väldigt lågt.

Men nu har man sänkt Reporäntan sent omsider med motiveringen att ”inflationen har blivit oväntat låg och trots återhämtningen bedöms inflationstrycket det närmaste året bli tydligt lägre jämfört med den senaste bedömningen i oktober. För att bidra till att inflationen stiger mot 2 procent har Riksbankens direktion därför beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent och att justera ner reporäntebanan för hela prognosperioden.”

Hur ser man allmänt på den ekonomiska utvecklingen?

Man menar att i euroområdet fortsätter en långsam återhämtning och att tillväxten i USA blir allt påtagligare samtidigt som man pekar på att inflationen i omvärlden sjunkit de senaste månaderna och blivit lägre än väntat.

Riksbanken pekar på att återhämtningen i omvärlden är viktig för svensk ekonomi (inte minst givet vårt exportberoende). Man menar att den svenska ekonomin framåt kommer att gå bättre (högre tillväxt) och arbetsmarknadsläget har förbättrats och förtroendet bland hushåll och företag har fortsatt att stiga. Man menar att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka ytterligare nästa år och att arbetslösheten sjunker mer påtagligt.

Man menar också att inflationen kommer att bli låg under det närmaste året och att man därför håller nere räntebanan (prognosen för Reporäntans utveckling). Lönerna väntas stiga snabbare samtidigt som företagen successivt kan höja sina priser genom en sänkt ränta. I takt med att världskonjunkturen förbättras ökar också importpriserna. Inflationen mätt som KPIF väntas därmed öka till 2 procent under 2015. Riksbankens direktion bedömer nu att det är lämpligt att höja räntan först i början av 2015. Då väntas återhämtningen stå på fastare mark och inflationen vara på väg upp.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i oktober 2013 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

Läs mer på www.riksbank.se

Stig Björne