Anders Borg presenterade häromdagen Regeringens egen prognos för den ekonomiska utvecklingen de kommande åren. Det är några saker som är generella att notera. Den svenska tillväxten ”sackar” för att exportindustrin har det lite svårt givet ekonomisk kris i många exportländer och svagare ekonomisk tillväxt i andra. Vidare har kronan varit starkare än tidigare vilket troligen också påverkar.
Stig Björne
Regeringen pekar dock på att trots detta har utvecklats något starkare än väntat, trots svag BNP-tillväxt. Under årets tre första kvartal har närmare 45 000 jobb tillkommit och arbetslösheten har sjunkit något. Under 2014 förväntas sysselsättningen fortsätta att öka, medan arbetslösheten sjunker ytterligare något.
Vad gäller BNP-utvecklingen så tror man att den utvecklas svagt (egentligen under 2013 då alla siffror för året inte är på plats). En av BNP-tillväxten förväntas under 2014 beroende på . fortsatt stark inhemsk efterfrågan (hushållen fortsätter att konsumera när deras förbättras genom sänkt ränta och ökade nettoinkomster). Den inhemska efterfrågan väntas leda till att näringslivets produktion ökar, framförallt produktionen av tjänster. Varuproduktionen väntas öka mer gradvis när exportefterfrågan tilltar under 2014 (och det är väl det största frågetecknet som ger den riktiga energin till ekonomin). Men exporten bedöms öka i något svagare takt än vad som antogs i samband med budgetpropositionen i september, vilket bidrar till att Finansdepartementet reviderar ner tillväxten för 2014 något.
Det finns fortsatt risker i ekonomin bland annat mot bakgrund av de fortsatta osäkerheterna kring det europeiska banksystemet och följderna av de väntade neddragningarna av lättnaderna i den amerikanska penningpolitiken. Man pekar på att de svenska hushållens höga skuldsättning och de höga priserna på den svenska bostadsmarknaden är fortfarande risker som kan ge en sämre utveckling.
Regeringen pekar på att budgetutrymmet kommer vara begränsat de närmaste åren. Regeringen menar också att i takt med att BNP- och sysselsättningstillväxten tar fart och arbetslösheten minskar förskjuts tyngdpunkten i den ekonomiska politiken från stimulansåtgärder mot mer av strukturella förbättringar som stärker förutsättningar för fler i arbete. Frågan är ju vilken regering som kommer att ta itu med denna utmaning då vi snart går in i ett valår.
Stig Björne