Fler äldre jobbar mer enligt SCB

Statistiska Centralbyrån skriver i en analys om arbetsdeltagande bland äldre att en större del av befolkningen fortsätter att arbeta efter 65 års ålder.  År 2001 var det endast fem procent i denna grupp som hade en anställning.  År 2009 så hade andelen anställda i åldern 65‑66 år gått upp till nästan 14%.

År 2001 så skedde en förändring i LAS (lagen om anställnings­skydd). Förändringen bestod i att att arbets­tagare fick rätt att arbeta kvar till den månad då han eller hon fyller 67 år. De som först berördes av ändringen och således hade rätt till en fortsatt anställning var de som fyllde 65 år i februari 2003. Med hjälp av Arbets­krafts­under­sökningarna (AKU) kan man se hur många som hade en anställning innan lag­ändringen och jämföra med situationen år 2009. Och det har skett en tydlig förändring i spåren på lagändringen. Man kan se en påtaglig uppgång av andelen anställda personer i åldern 65‑66 år. År 2009 så hade andelen blivit tre gånger så hög och andelen anställda i åldern 65‑66 år uppgick till nästan 14 procent. Bland personer som är företagare eller med­hjälpande hus­hålls­medlem kan AKU däremot inte bekräfta en motsvarande utveckling. Med­hjälpande hus­hålls­medlem är någon som oavlönat arbetar i en familje­medlems företag.

Varannan sysselsatt i åldern 65‑74 är företagare eller med­hjälpande hus­hålls­medlem

Anknytningsgrad till arbetsmarknaden för sysselsatta personer 55‑74 år efter kön, år 2009

Totalt var det ungefär 22 procent i ålders­gruppen 65‑66 år som var syssel­satta, alltså antingen anställda, företagare eller med­hjälpande hushålls­medlemmar, 2009.

Sysselsättningsgraden är ett mått på hur stor del av befolkningen som arbetar. För att beskriva den bland äldre får analysen omfatta alla äldre som ingår i AKU och alla typer av arbete; alltså de som är 65 till 74 år, har en anställning, är företagare eller med­hjälpande hushålls­medlem. Syssel­sätt­nings­graden har ökat i gruppen sedan 2001. Ökning­en är störst bland kvinnor, men trots det är fortfarande en mindre andel kvinnor än män syssel­satta i åldern 65 till 74. År 2009 var nästan nio procent av kvinnorna syssel­satta vilket är en för­dubbling sedan 2001.

Det som låg bakom ändringen i LAS var en politisk ambition att få fler att arbeta högre upp i åldrarna. Sverige har en åldrande befolkning och antalet äldre personer i samhället ökar. Detta leder till ökade kostnader för pensioner och även för vård och omsorg och enligt många kan vi behöva arbeta längre. Ändringar i pensions­systemet kan bidra till att fler väljer att förlänga sitt yrkesliv. SCB:s Under­sökningar av levnads­för­håll­anden visar också att äldres hälsa har förbättrats på flera områden, till exempel syn och rörlighet, vilket gör det möjligt att arbeta längre.

Bland de som fyllt 65 år och fortfarande arbetar är en betydligt större andel före­tagare eller med­hjälpande hushålls­medlem än bland de yngre. År 2009 var nästan hälften av alla syssel­satta i åldern 65‑74 år antingen företagare eller med­hjälpande hushålls­medlemmar. De övriga hade en anställning, fast eller tids­begränsad. Bland de något yngre, i åldern 55‑64 år, utgör de anställda en betydligt större del. År 2009 hade 86 procent av de syssel­satta i den åldern en anställning, vilket lämnar en betydligt mindre del företagare och med­hjälpande hushålls­medlemmar. Den största andelen företagare finns bland männen.

De äldre som arbetar gör det till en viss del under andra förut­sättningar än den yngre befolkningen. De som är syssel­satta efter uppnådd pensions­ålder arbetar i genom­snitt färre timmar per vecka och betydligt färre personer i åldern 65‑74 år har en över­ens­kommen arbets­tid som motsvarar hel­tid, jämfört med den yngre befolkningen.

Det är väl möjligt att det är detta som blir framtidens melodi. I takt med att vi lever längre och blir allt friskare (och som det verkar får lägre pensioner än nuvarande generation – ingen ATP t ex) så kommer allt fler att vilja och behöva jobba högre upp i åldrarna.

Stig Björne