Befolkningsstrukturen är för många kommuner en stor utmaning, skriver ”Arena för Tillväxt”. Det råder obalans i åldersstrukturen och det ställer höga krav på kommunstyrelsernas förmåga till nytänkande, flexibilitet och planering.
De måste klara av en långsiktigt hållbar utveckling, det kommunala välfärdsuppdraget, upprätthålla en god service till medborgarna samt klara av personal- och kompetensförsörjningen, både i privat och offentlig sektor.
Vi blir äldre i Sverige, vilket bl a beror på att medellivslängden ökat och de senaste åren 4-5 åren 40-talisterna blivit pensionärer. Dessutom har det skett en fortsatt urbanisering.
Åldersstrukturen har tre toppar med många i 20-, 45- och 65-årsåldern. För den stora kullen födda i mitten av 40-talet är det nu ett tydligt brytningsskede mellan de som fortfarande förvärvsarbetar och de som gått i ålderspension. Andelen 65 år och äldre kommer at stiga ytterligare närmaste åren.
Det råder stora variationerna i åldern 10 till 20 år. 14-åringar är runt 98000 och årskullen 19-åringar är ca 132000, en skillnad på 34000 mellan två årskullar där det endast skiljer 5 år. En väsentlig del av ungdomar runt 20 år gamla genomgår nu yrkes-, universitets- eller högskoleutbildning och är ännu inte tillgängliga för arbetsmarknaden. Inom 5-10 år när de yngre ska ut på arbetsmarknaden är inträdesvolymen väsentligt mindre än åldersavgångarna.
Arbetsförmedlingens prognos över sysselsättningsutvecklingen mellan 2010-2025 visar att de tillträdande på arbetsmarknaden kommer att täcka upp åldersavgångarna till max 50%. I blott 10 procent av landets kommuner kommer de tillträdande på arbetsmarknaden vara fler än åldersavgångarna under perioden.
Det handlar om att stärka den lokala och regionala attraktionskraften för kommunerna, att ha ett utbildningssystem med god koppling till arbetsmarknaden samt att tillgodose en väl fungerande infrastruktur för arbetsgivarna.
Källa: www.arenafortillvaxt.com