Andra kvartalet 2012 steg BNP med 0,7 procent, säsongrensad och jämförd med kvartalet innan, vilket var en oförändrad tillväxttakt från första kvartalet. I Europa överträffades den svenska tillväxten enbart av Norge och Lettland där tillväxten var 1,2 respektive 1,0 procent.Siffrorna kommer från SCB, Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, 2:a kvartalet 2012.
Svensk export gick svagare än världshandeln men steg i paritet med utvecklingen i andra industriländer. Exporten till nordiska grannländer kompenserade för en svagare efterfrågan i övriga Europa. En fortsatt bred nedgång i varuimporten lyfte utrikeshandelns nettobidrag till BNP-tillväxten. Kronförstärkning och svag omvärldsefterfrågan bekymrar de exporterande företagen vilket framgår av senaste exportchefsindex.
Den globala BNP-tillväxten visar en fortsatt svag trend trots massiva stimulansåtgärder. Inbromsningen i världsekonomin är bred och det i ett läge där alla ekonomier önskar draghjälp från en starkare efterfrågan från omvärlden. Svensk BNP har hittills i år visat motståndskraft och varit en av de starkare i Europa. En traditionellt sett stor påverkan från omvärlden i svensk ekonomi gör emellertid att det ekonomiska läget snabbt kan förändras.
Hushållens konsumtion tappade i andra kvartalet efter ett starkt första kvartal 2012. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,2 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. En stor anledning till inbromsningen var att bilinköpen på allvar stannade av, medan mindre konjunkturkänsliga utgifter som bland annat boende och läkemedel bidrog positivt. Hushållen prioriterade istället sparandet och sparkvoten andra kvartalet låg på en historiskt hög nivå.
Investeringarna tycks ha kommit in i en lugnare fas. Ökningstakten i de fasta bruttoinveste-ringarna sjönk tillbaka igen efter den till synes tillfälligt kraftiga ökningen första kvartalet 2012. Främst var det minskade maskininvesteringar, främst inom bygg- respektive tjänstebranscherna, som dämpade medan bygg- och anläggningsinvesteringarna utvecklades fortsattstarkt. På branschsidan var energibranschen en fortsatt ljuspunkt, trots enbetydligt beskedligare ökningstakt än första kvartalet. Gruvindustrin höll uppe ökningstakten och bidrog i stor utsträckning till investeringsökningen. Samtidigt dämpades investeringarna bland annat av branschen för informations- och kommunikationstjänster som vände nedåt efter ett mycket starkt första kvartal.
Det svenska näringslivet bibehöll tillväxttakten från första kvartalet. Nedgången i produktionen under fjärde kvartalet 2011 ser ut att vara ett tillfälligt hack i kurvan. Varubranscherna och tjänstebranscherna ökade produktionen i ungefär samma takt. Arbetsinsatsen inom näringslivet sjönk något andra kvartalet och det var ökad produktivitet som förklarade produktionsökningarna. Efter andra kvartalets utgång har flera indikatorer,oberoende av varandra, gett negativa signaler om konjunkturen i näringslivet för kommande kvartal.
Signalerna från arbetsmarknaden var av blandad karaktär. Arbetskraftsdeltagandet steg under årets andra kvartal till följd av bland annat färre sjuka. Det ökade arbetskraftsutbudet har inneburit fler sysselsatta men också en ökad arbetslöshet, dock utan signifikant stora förändringar. Noterbart var att antalet arbetade timmar i ekonomin fortsatte att minska trots fler sysselsatta. Det visar ett fortsatt osäkert läge på arbetsmarknaden där också antalet vakanser ökade mer än antalet lediga jobb.
SCB:s publikation, Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv innehåller även två temaartiklar. I den första artikeln presenteras hur arbetsproduktivitet ska tolkas när den används på kvartal för att visa förädlingsvärdet per arbetad timme i näringslivet. Artikeln lyfter även fram begränsningar i de kvartalsvisa produktivitetsberäkningarna. Den andra artikeln beskriver EU:s nya regelverk mot makroekonomiska obalanser där Sverige fickbakslag på fyra indikatorer med särskilt fokus på hushållens skuldsättning.
Ja, många olika indikationer på hur det går finns det. SCB:s är historia såtillvida att detgäller det andra kvartalet 2012. Indikationer under hösten pekar på att bland annat varslen ökar och det brukar definitivt var tecken på en nedgång.
About Stig Björne