Stig Björne om den ekonomiska utvecklingen

Stig Björne, vart tror du den svenska ekonomin är på väg?

Stig Björne: Det kan helt klart urskiljas att den svenska arbetsmarknaden är på väg att bromsa in. Fram till hösten 2012 har det funnits optimism kring den ekonomiska utvecklingen och även för den svenska arbetsmarknaden, men nu har det skiftat till nedförslut. Varslen på arbetsmarknaden har ökat de senaste månaderna i jämförelse med 2011.

Vad visar arbetsförmedlingens siffror?

Stig Björne:  AF:s senaste beräkningar visar att antalet uppsägningsvarsel nästan fördubblats senaste året. I oktober 2012 varslades nära 10500 anställda. Motsvarande siffra samma period under 2011 var drygt 5500. Sedan har det totala antalet arbetslösa ökat siffran i oktober var 400 000 personer. I procent räknat av arbetskraften blir det 8,6%.

Hur ser du på den ekonomiska krisen 2008-09. Finns det några likheter och vilka är skillnaderna?

Stig Björne: Jag tycker mig kunna se fler skillnader än likheter. 2008 – 2009 triggades krisen bla av stora mängder dåliga amerikanska bolån i samband med att stora spelare på USA:s finansmarknad gick i konkurs. I kaoset höll hela kreditsystemet i världen på att kollapsa. Likviditeten på marknaden försvann direkt och längre fram återverkade det tungt på efterfrågan i exportindustrin i Sverige.

Stig Björne: Ett sån’t scenario är det nog ingen som tror sig se idag, men en allmän nedgång i den internationella konjunkturen (ffa den Europeiska) vilket drabbar den svenska exportindustrin, är tydlig. Därmed ökar varslen när företagen genomför besparingsprogram och varslar anställda. Inte minst inom tjänstesektorn.

Hur illa tror du det blir denna gång?

Stig Björne: Det blir inte alls lika negativ utveckling. En lågkonjunktur innebär inte att det blir en omfattande ekonomisk kris. Siffrorna gällande varsel kan dock tjäna som en indikation av flera i sammanhanget. Varslen i oktober är hälften så stora som under de värsta månaderna under finanskrisen 2008 – 2009.

Konjunkturinstitutet har en del intressant att säga i deras senaste prognos över den ekonomiska utvecklingen från augusti i år.

Institutet menar att än så länge har den svenska ekonomin visat bra motståndskraft. När flera andra länder visar på svag tillväxt var BNP-tillväxten i Sverige under 2:a kvartalet 1,4% att jämföra med 1:a kvartalet 2012. BNP för 2012 beräknas öka med måttliga 1,3%. Den underliggande utvecklingen är alltså inte lika stark som BNP-siffrorna visar.

Förstärkningen av den svenska kronan tillsammans med den svaga tillväxten i omvärlden innebär att svensk konjunkturåterhämtning får relativt svag draghjälp av exportmarknaden. Tillväxten kommer därmed att drivas av inhemsk efterfrågan, vilket varit en realitet senaste åren. Regeringen bedöms bedriva en expansiv finanspolitik för år 2013. Från 2014 och framåt kommer finanspolitiken att stramas åt för att uppnå överskottsmålet, enligt Konjunkturinstitutet.

Arbetsmarknaden kommer inte att förbättras. Tillväxten åren 2012-13 är helt enkelt för svag. Arbetslösheten blir 8% i slutet av 2013 för att därefter gå ner. Förstärkningen av den svenska kronan och det svaga konjunkturläget hämmar inflationen. Återhämtning och och realisering av inflationsmålet kräver att penningpolitiken måste vara expansiv under en längre tid. I prognosen sänks reporäntan till 1% innan årsskiftet 2012-2013, enligt Konjunkturinstitutet.

Läs mer på Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutets prognoser

Hur stämmer det med bilden några längre fram?

Stig Björne: Det stämmer bra med hur utvecklingen har blivit. Det går ju inte säga något om utvecklingen under kommande år, 2013, men arbetslösheten ökar och den kommer att stiga än mer. Vi kanske landar på 9%, vilket är högt. Man kan å andra sidan redan se att kronan blivit svagare under hösten 2012. I det fall inflationen håller sig på låg nivå kan Riksbanken sänka ränta mer än förväntat. Då blir bolånen billigare vilket öppnar för en ökad konsumtion för hushållen, investeringar i industrin och troligtvis en svagare krona.

Stig Björne: Om kronan blir billigare kommer svenska varor och tjänster att bli billigare. Efterfrågan kan eventuellt öka. Sedan förbättras arbetsmarknaden osv. Det är ungefär så det brukar se ut när konjunkturåterhämtningen tar fart. Om Sverige ingått i Euro-zonen så skulle vi aldrig haft någon draghjälp av valutan, vilket både Grekland och Spanien skulle haft nytta av i dagsläget.

Sammanfattningsvis så blir det lågkonjunktur, men inte så illa som för några år sedan avslutar Stig Björne.