Produktionsutvecklingen inom industrin har varit synnerligen volatil – upp en månad och ned nästa.
Stig Björne
Under november 2013 ökade industriproduktionen med hela nästan sex procent (5,7) jämfört med oktober med hänsyn tagen till säsongen. Vid en jämförelse med samma månad 2012 ökade produktionen med 3,5 procent (och då korrigerat för kalender). De flesta delbranscher hade en god utveckling men bland annat var det industrin för elektronikvaror som hade stora uppgångar.
Att utvecklingen av produktionen på årsbasis har utvecklats väl är mycket positiv som konjunkturmarkör. Det var senast augusti 2012 som det var lika positivt. Sett på årsbasis var det förutom elektronikvaruindustrin också motorfordonsindustrin som ökade.
Enligt SCB har man reviderat förändringen i industriproduktionen för oktober, jämfört med september, med 1,1 procentenheter nedåt (total minskning med 2,8 procent).
Procentuella förändringar i produktionsvolym
SNI 2007 | INDUSTRIBRANSCH | Andel av förädlingsvärde 2012 | nov/okt 2013 | sep-nov 2013/jun-aug 2013 | nov 2013/nov 2012 |
B+C | Utvinning av mineral, tillverkningsindustri | 100 | 5,7 | ‑0,4 | 3,5 |
– | Industri för insatsvaror exkl energi | 39,3 | 1,2 | ‑0,7 | 1,6 |
– | Industri för energirelaterade insatsvaror (exkl D) | 2,1 | 32,3 | ‑36,1 | ‑27,0 |
– | Industri för investeringsvaror | 36,8 | 13,9 | 3,6 | 11,7 |
– | Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror | 19,6 | 1,5 | ‑2,3 | ‑3,9 |
– | Industri för varaktiga konsumtionsvaror | 2,1 | 2,4 | ‑1,8 | 2,5 |
B | Gruvor och mineralutvinningsind | 5,4 | 10,5 | ‑1,1 | 6,2 |
C | Tillverkningsindustri | 94,6 | 5,2 | ‑0,2 | 3,3 |
10-12 | Livsmedelstillverkning | 7,5 | 0,2 | ‑0,2 | 0,1 |
13-15 | Textil-, beklädnads-, läder- o lädervaruind | 0,7 | ‑0,6 | ‑0,7 | 1,9 |
16 | Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler | 3,4 | 1,1 | 1,4 | 1,7 |
17 | Massa-, pappers- och pappersvaruindustri | 6,0 | ‑0,6 | 0,8 | ‑0,8 |
18 | Grafisk och annan reproduktionsindustri | 1,6 | 0,1 | ‑1,6 | ‑10,9 |
19 | Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter | 2,1 | 32,9 | ‑36,3 | ‑26,9 |
20-21 | Kemisk industri och industri för farmaceutiska basprodukter och läkemedel | 13,6 | 1,9 | 0,4 | ‑3,7 |
22 | Gummi- och plastvaruindustri | 2,9 | 0,2 | ‑0,1 | ‑0,9 |
23 | Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter | 2,7 | ‑1,2 | ‑8,2 | ‑7,2 |
24 | Stål- och metallverk | 4,3 | ‑0,2 | ‑0,5 | 4,3 |
25 | Industri för metallvaror utom maskiner och apparater | 9,1 | 1,3 | 0,6 | ‑1,6 |
26 | Industri för datorer, elektronikvaror och optik | 8,3 | 57,4 | 23,1 | 52,3 |
27 | Industri för elapparatur | 3,4 | 2,1 | ‑0,2 | 1,2 |
28 | Övrig maskinindustri | 12,6 | 1,9 | ‑7,1 | ‑3,7 |
29 | Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar | 8,7 | 2,9 | 2,0 | 21,4 |
30 | Annan transportmedelsindustri | 2,5 | ‑0,1 | ‑1,0 | ‑4,5 |
31-33 | Övrig tillverkningsindustri, reparationsverkstäder och installationsföretag | 5,1 | 4,9 | 0,6 | ‑2,5 |
1) Kalender- och säsongrensade tal.
2) Kalenderkorrigerade tal.
Uppgifter baseras i första hand på en webbenkät från SCB som görs varje månad. Den går ut till ca 2 300 ”företagsenheter” med en mycket hög svarsfrekvens – 80-85 procent. Läs mer på www.scb.se.
Stig Björne