Konjunkturinstitutet: Lägre tillväxt, sämre export

Konjunkturinstitutet

Enligt Konjunkturinstitutet kommer det att gå lite sämre än förväntat vad gäller det svenska exporten och det påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Stig Björne

Det är framförallt i euroländerna som efterfrågan är svag. Enligt deras senaste prognos så har BNP i det närmaste stagnerat de två senaste kvartalen på den positiva sidan går både Storbritannien och USA bra och har en riktigt god tillväxt.

Tillväxten av den svenska exporten återhämtar sig, från 2,4 procent i år till ca 5 procent per år 2016 och 2017, är det inte en särskilt stark utveckling i ett historiskt perspektiv. Hade inte tillväxten i USA varit så god hade det sett ännu värre ut. Sveriges ökning av exporten till USA är tvåsiffrig under 2014.

Det som fortsätter gå bra i Sverige är den inhemska efterfrågan. Privat och offentlig konsumtion har hålls uppe genom en expansiv finanspolitik och extremt låga räntor. Nu har penningpolitiken ett minskat handlingsutrymme med en reporänta på noll.

Penningpolitikens möjligheter att ge ytterligare stöd är därför begränsade om utvecklingen skulle bli sämre än väntat.

Vad gäller finanspolitiken så blir den åtstramad kommande året genom principen att finansiera utgiftsökningar. Om överskottsmålet ska nås krävs dock betydligt större åtstramningar kommande år och då skulle konjunkturåterhämtningen fördröjas avsevärt. Då får man hoppas på att exporten har tagit fart.

Men avslutningsvis, de offentliga finanserna i grunden i bra skick och statsskulden låg. Vid en sämre ekonomisk utveckling kan tillfälliga finanspolitiska stimulanser övervägas menar Konjunkturinstitutet.

Nyckeltal

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

BNP till marknadspris

1,3

1,7

2,3

3,1

2,7

2,3

1,7

BNP, kalenderkorrigerad

1,3

1,9

2,0

2,8

2,9

2,4

1,7

BNP i världen

3,2

3,4

3,8

3,9

3,9

3,9

3,9

Bytesbalans (1)

6,8

5,7

5,6

5,5

4,9

4,4

3,9

Arbetade timmar (2)

0,3

1,9

1,0

1,3

1,5

1,2

0,5

Sysselsättning

1,0

1,5

1,2

1,2

1,2

1,1

0,5

Arbetslöshet (3)

8,0

7,9

7,7

7,4

7,0

6,6

6,6

Timlön (6)

2,5

3,0

2,9

3,0

2,9

3,0

3,2

Arbetskostnad per timme i näringslivet (2)

1,8

1,8

2,5

3,0

2,9

3,0

3,2

Produktivitet i näringslivet (2)

1,7

0,3

1,3

2,0

1,9

1,5

1,7

KPI

0,0

–0,2

0,1

1,0

2,3

2,7

2,8

KPIF

0,9

0,5

0,8

1,3

1,7

1,9

2,1

Reporänta (7,8)

0,75

0,00

0,00

0,25

0,75

1,25

1,75

Maastrichtskuld (1)

38,6

41,0

41,6

40,8

39,8

38,7

37,6

Procentuell förändring om inget annat anges.

Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Stig Björne

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.