Statistiska Centralbyrån har kommit med en ny rapport – Sysselsättningsbördan 2030 – kan dagens försörjningsbörda bibehållas? SCB pekar på stora utmaningar för det svenska samhället för att detta ska lyckas.
Stig Björne
SCB menar att för att försörjningsbördan ska ligga kvar på dagens nivå år 2030 krävs närmare 600 000 fler sysselsatta än i dag. Andelen av befolkningen som arbetar måste då öka i flera grupper på arbetsmarknaden. Man pekar på att om äldre och utrikes födda arbetar mer skulle ge störst effekt på den framtida sysselsättningen.
Statistiska Centralbyrån pekar på att om andelen av befolkningen i åldern 16-74 år som förvärvsarbetar – den så kallade förvärvsfrekvensen – ligger kvar på dagens nivå väntas sysselsättningen öka med närmare 140 000 personer till 2030. Men då totalbefolkningen ökar mer än så kommer detta att leda till att försörjningsbördan (totalbefolkningen/ förvärvsarbetande 16-74 år) ökar från 2,14 år 2010 till 2,35 år 2030. Detta betyder i praktiken att varje förvärvsarbetande år 2030 kommer att behöva ”försörja” 2,35 personer inklusive sig själv. Detta i jämförelse med 2,14 personer år 2010. För att denna situation inte ska uppstå utan att försörjningsbördan ska utvecklas i en långsammare takt så är slutsatsen att fler måste arbeta.
Det som kommer att påverka den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan är om till exempel äldre, yngre, utrikes födda respektive kvinnor arbetar i större utsträckning i framtiden.
SCB pekar på att om äldre stannar kvar i arbetslivet längre än i dag ökar sysselsättningen påtagligt i framtiden. För varje ytterligare år (jmfr till exempel pension vid 66 års ålder istället för 65 år) de äldre arbetar ökar sysselsättningen med mellan 80 000 – 90 000 personer till år 2030. Om äldre arbetar fyra år längre leder detta till en sysselsättningsökning på totalt 480 000 personer till år 2030. Även om det skulle ske en sådan utveckling där arbetslivet fortsätter uppåt i åldrarna ökar ändå försörjningsbördan något fram till 2030.
Försörjningsbörda (totalbefolkning/förvärvsarbetande 16-74 år) 1990-2030. Prognos från 2011 för scenarier där äldre antas arbeta längre samt scenario med oförändrade förvärvsfrekvenser.
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB och Prognosinstitutet, SCB (för prognosen).
Anmärkning: Tidsseriebrott år 1993 och 2004.
SCB pekar på att utrikes födda blir allt viktigare för sysselsättningen framöver då de väntas stå för i stort sett hela ökningen av befolkningen i yrkesaktiv ålder till 2030. Och förvärvsfrekvensen för utrikes födda är i dag betydligt lägre än för inrikes födda så potentialen är relativ stor. Om utrikes föddas förvärvsfrekvenser närmar sig inrikes föddas med hälften beräknas sysselsättningen i åldrarna 16-74 år till 2030 öka med 330 000 personer. Reduceras skillnaden med så mycket som tre fjärdedelar ökar sysselsättningen med 430 000 personer. Inte heller i det fallet ökar antalet sysselsatta så mycket att dagens nivå på försörjningsbördan helt kan bibehållas.
Att yngre börjar arbeta tidigare samt att kvinnor arbetar i större utsträckning än i dag ger betydligt mindre effekt på den framtida försörjningsbördan.
Slutsatsen av rapporten är att för att försörjningsbördan ska kunna bibehållas på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera befolkningsgrupper samtidigt. Det skulle till exempel (enligt SCB) ske genom att äldre arbetar tre år längre, yngre börjar arbeta ett år tidigare i kombination med att utrikes föddas förvärvsfrekvenser närmar sig inrikes föddas med hälften. I ett sådant scenario ökar sysselsättningen med drygt 600 000 personer till 2030 vilket leder till att försörjningsbördan till och med väntas ligga något under dagens nivå.
Definitioner och förklaringar
- I grunden för framskrivningarna av antal förvärvsarbetande ligger SCB:s senaste befolkningsprognos från 2012. Denna prognos anger hur befolkningens storlek och sammansättning väntas utvecklas till 2030.
- Vid beskrivningen av försörjningsbördans utveckling i de olika scenarierna används försörjningsbördan 2010 som referens. Modellen bygger på utvecklingen till 2030 fri från konjunkturvariationer.
Tema: Arbetsmarknad 2012:4. Sysselsättningen 2030 – kan dagens försörjningsbörda bibehållas?
Uppenbart är att frågan om försörjningsbördan blir allt viktigare i takt med en allt äldre och välmående befolkning. Vi lever längre och längre. Frågan är vem som vågar ta i denna kontroversiella (om man talar om en höjd pensionsålder) frågan innan vi är i 2030.
Stig Björne
About Stig Björne