En fråga som har debatterats mycket är huruvida sänkningen av krogmomsen skulle få någon effekt på priserna på restauranger och sysselsättningen i branschen. En del hävdar att effekten helt skulle utebli medan den andra sidan hävdar tvärtom.
Stig Björne
Ett argument som tycks bortglömt i debatten är att svarta pengar i större utsträckning blir vita med sänkningen av krogmomsen. Då marginalerna generellt ökar i branschen – och även kontrollen från Skatteverket – finns goda förutsättningar att få en strukturförändring av branschen.
På samma sätt som har hänt inom bygg- och servicesektorn. Man kan tycka vad man vill om RUT och ROT men faktum är att den numera lönar sig bättre att arbeta vitt med RUT- och ROT-avdrag än att jobba svart. Och det är något som ibland glöms bort.
Då till vad gäller sänkningen av restaurangmomsen. Konjunkturinstitutet har fått regeringens uppdrag att följa upp effekterna av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster beträffande löner, priser och sysselsättning. I konjunkturinstitutets uppdrag ingår att analysera hur restaurang- och cateringbranschen samt närliggande branscher utvecklas över tid med speciellt fokus på utveckling av priser, löner och sysselsättning på lång sikt. Effekter på ungdomsarbetslösheten är av särskilt intresse.
Även regionala effekter ska redovisas. I uppdraget ingår även att sammanfatta tidigare utvärdering av mervärdesskatten som styrmedel såväl i Sverige som i andra länder samt inhämta relevant erfarenhet från branschen. Vidare bör beaktas hur konjunkturläget påverkar effekter på priser och sysselsättning. Det är ett brett uppdrag som Konjunkturinstitutet har fått och inte alldeles enkelt då det finns en hel del faktorer – typ förändringar av konjunktur etc – som påverkar minst lika mycket.
Utgångspunkten för utvärderingen är att mervärdesskattesatsen, momsen, på restaurang- och cateringtjänster exklusive försäljning av alkohol sänktes den 1 januari 2012 från 25 till 12 procent.
Hur gör då utredarna för att försöka mäta detta då?
För att uppskatta den isolerade effekten av momssänkningen på den kortsiktiga prisutvecklingen jämförs prisutvecklingen under inledningen av 2012 med (a) den genomsnittliga prisförändringen på restaurangtjänster under perioden 2000–2011, (b) en ekonometrisk modell som förutsäger prisutvecklingen utifrån historiska samband, samt (c) en ekonometerisk modell som relaterar prisutvecklingen på restaurangtjänster i Sverige till den i tre nordiska länder. Ja, det låter rimligt att försöka mäta på detta sätt. Och vad kommer man fram till då?
Konjunkturinstitutets modellskattningar indikerar att effekten på konsumentpriserna på restaurangtjänster varit i storleksordningen 2 till 3 procent. Sammantaget bedöms det kortsiktiga prisgenomslaget på konsumentpriserna ha uppgått till ca 30 procent av momssänkningen. Man pekar på att det är betydligt lägre än de kortsiktiga effekterna av den tidigare genomförda momsreformen i Finland, men något större än de effekter som uppmätts i Frankrike. Modellskattningar visar också att en stor del av den initialt mycket stora prisgenomslaget av den finska reformen senare gick tillbaka. Det vill säga först sänkte man priserna och sedan höjde man dem igen…
Drygt 30 procent av restaurangpriserna sänktes mellan december 2011 och april 2012. Drygt 60 procent av priserna var oförändrade och 8 procent höjdes. Den största andelen prissänkningar skedde i januari, men relativt många skedde även i februari. Hela 68 procent av snabbmatspriserna sänktes mellan december 2011 och april 2012. Värt att notera är inslaget av kedjor är större inom snabbmat än inom andra typer av restaurangtjänster. Omkring 40 procent av priserna på dagens lunch, middag och lunch à la carte sänktes i pris. Andelen prissänkningar i personalmatsalar var lägre och endast 8 procent av de undersökta pizzeriorna sänkte sina priser (se tabell 2 nedan).
Det är rimligt att anta att företag med en stor andel hämtmatsförsäljning har en mindre benägenhet att sänka priserna till följd av reformen än företag med liten andel hämtmatsförsäljning eftersom hämtmat redan tidigare var belagd med låg moms.
Urvalet i KPI-undersökningen är särskilt liten när det gäller pizza, vilket gör att osäkerheten i mätningen är relativt stor för denna tjänst.
Tabell: Andelen tjänster vars pris sänktes, höjdes eller lämnades oförändrade
Procentuell andel av respektive tjänst
Anm. Siffrorna avser förändring mellan december 2011 och april 2012.
Priserna avser restaurang om inget annat anges.
Källa: Statistiska centralbyrån
Stig Björne
About Stig Björne