Världsekonomin bromsar

Stig BjörneSwedbank har kommit med sitt femte månadsbrev för året och denna gång handlar det om utvecklingen av världsekonomin under det första halvåret. Nedan ett referat av delar av denna rapport. Det går att läsa i sin helhet på Swedbank skriver att den globala konjunkturen bromsade in under det andra kvartalet.

Förtroendevariabler och ledande indikatorer talar för att även tredje kvartalet kommer att utvecklas svagt. Man menar att det saknas en ekonomisk politik som kan vända utvecklingen. Man pekar på att den förda penningpolitiken inte fungerar och det inte finns gehör för en lånefinansierad expansiv finanspolitik, även om lånekostnaderna i flera länder är låga. Man pekar på att problemet är att politikerna inte tar tag i de medelfristiga utmaningarna eller så saknas mod att kortsiktigt stimulera för att sedan långsiktigt strama åt.

Swedbank pekar på att våren och sommaren ekonomiska utfallen i USA, Asien och Europa varit blandade med slagsida åt det dystrare hållet. Rapporteringen om andra kvartalets BNP-tillväxt har inte avslutats, men för flertalet av de länder som publicerat data syns en krympande ekonomisk aktivitet eller en avtagande tillväxttakt. Mycket talar för att också det tredje kvartalets utveckling sänker humöret.

Swedbank menar att Inköpschefsindex för industrin ger en vink åt vart utvecklingen är på väg. Där pekar man på att ett utfall under 50 signalerar avmattning. Läget är mest utsatt i eurozonen där index föll till 44 i juli, och Storbritannien ligger i samma härad med 45,4. Samtidigt kröp USA under 50-strecket för andra månaden i rad. Kinas inköpschefer ser fortfarande en nedgång, men index ökade till 49,3 från 48,2. Kinas statistik visade att BNP-tillväxten i årstakt fallit från 8,1 % första kvartalet till 7,6 % andra kvartalet. Det var den svagaste tillväxten på tre år.

Om det går att fästa tilltro till kvartalsstatistiken ska denna snarare ha förbättrats från 1,6 % till 1,8 % i säsongsrensade termer. Att Kina är inne i en period med svag utveckling går dock inte ta miste på. Industri- och elproduktion samt husmarknad signalerar en avmattning. Kredittillväxten ökar igen, vilket är naturligt med hänsyn till de lättare monetära förhållandena. Dock går det inte att generera samma tillväxteffekt från kreditgivningen som 2008-2009, då husmarknaden nu är mer riskfylld och det råder försiktighet bland både politiker och företag att kraftigt öka skuldsättningen.

Man pekar på att USA:s BNP-tillväxt dämpades från 1 % i kvartalstakt sista kvartalet ifjol och 0,5 % första kvartalet i år till 0,4 % andra kvartalet. Svag inkomstutveckling och lågt konsumentförtroende har minskat hushållens köpvilja och tillväxten i detaljhandeln har gradvis fallit. Osäkerheten kring statsbudgeten kommer att i ökande omfattning gäcka tillväxtutsikterna, då effekten på BNP (s k fiscal cliff) av om kloka överenskommelser uteblir är mycket stor från och med nästa år, men sannolikt dämpas köphumöret hos hushållen och investerings- och rekryteringsviljan hos företagen redan under innevarande år.

BNP-statistik för de Europeiska länderna publiceras preliminärt den 14 augusti, och en andra mer tillförlitlig uppskattning den 6 september. Qwedbank redovisar att Spanien noterar en nedgång med 0,4 % i kvartalstakt andra kvartalet efter att BNP sjunkit med 0,3 % både sista kvartalet ifjol och första kvartalet i år. Nedgången var väntad med hänsyn till att arbetslösheten nått 24,6 % och oron för om landet inte skall klara finansieringen av statsbudgeten utan stöd har vuxit. Efter bankstödet på 100 miljarder har blickarna riktats mot regionernas trots mot centralmakten att inte uppfylla krav på minskade underskott, samt risken att landet på sikt inte klarar 10-åriga statsobligationsräntor nära 7 %.

De 2-åriga statsobligationsräntorna föll dock från nära 7 % till drygt 4 % efter ECB:s presskonferens i förra veckan (se nästa avsnitt). Bilden av att eurozonen har problem stärks av att Tysklands aktivitet också ser ut att avta. Inköpschefsindex har fallit till 43, samtidigt som IFO-barometern vänt ned, och EU-kommissionens förtroendeundersökning visat en svagare framtidstro bland både hushåll och företag. Andra kvartalets tillväxttakt ser ut att ligga inom ett spann med både negativ och positiv tillväxt (-0,1 – 0,2 %), och osäkerheten är således stor.

Utanför Eurozonen fortsatte Storbritannien en redan noterad kräftgång. BNP krympte för tredje kvartalet i rad, och än mer, från 0,4 % respektive 0,3 % de närmast föregående kvartalen till 0,7 % andra kvartalet. Försök görs att skylla på väder och drottningens jubileumsfirande då engelsmännen fick ledigt – men faktum kvarstår – Storbritannien är i recession. De olympiska spelen torde inte kunna påverka detta i någon nämnvärd omfattning då landet samtidigt tappat sina ordinarie turister.

Kritiken mot regeringen (premiärminister Cameron och finansminister Osborne) har tilltagit då budgetkonsolideringen håller tillbaka den inhemska efterfrågan. Samtidigt påverkas Storbritannien negativt av den allt svagare efterfrågan från eurozonen. Regeringen kommer att behöva lätta upp åtstramningen om recessionen fördjupas, men kommer då samtidigt förlora i prestige.

Swedbank pekar på att knappt 80 % av tillväxten i världsekonomin genereras av tillväxtländer. Gradvis kommer denna andel endast minska till 70 % de kommande åren, vilket innebär att beroendet av att tillväxtländerna fortsätter att utvecklas positivt är mycket stort även för västvärlden. Man menar att det egentligen inte är rimligt att klumpa ihop tillväxtländerna då förutsättningarna är olika.

Flera latinamerikanska länder har litet sparande och svag produktivitetstillväxt, medan Kina har alltför högt sparande och god produktivitetstillväxt. I det sistnämna fallet har kapaciteten byggts ut, vilket riskerar att skapa överkapacitet om efterfrågan från västvärlden skulle minska. I Indien och Brasilien finns kapacitetsbrist efter flera år av otillräckliga investeringar, vilket gör att räntesänkningar kan vara önskvärda för att öka tillväxten, men riskfyllda, eftersom den potentiella tillväxten kan ha sjunkit

vilket snabbt ger upphov till överhettning. Även om förutsättningarna skiljer sig, finns anledning att ställa frågan om den potentiella tillväxten för denna grupp av länder förändras av att västvärlden går igenom ett stålbad och möter stora utmaningar under ett antal år framåt i tiden.

Se www.swedbank.se för hela rapporten. Det verkar inte se alltför ljust ut det kommande halvåret. Stockholmsbörsen har emellertid vänt upp från att som lägst legat runt nollan för året till en uppgång på närmare 10 procent. Är uppgången överdriven månne?

Stig Björne

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.