Prognoser från arbetsförmedlingen (Ura 2010:5) pekar på att ca 1,6 miljoner personer kommer att lämna arbetsmarknaden av åldersskäl mellan 2010 – 2025, vilket är drygt 250 000 fler åldersavgångar än under perioden 1995 – 2010.
Första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på den svenska arbetsmarknaden lägre än åldersavgångarna. Ett tydligt tecken på att detta kommer att medföra stora problem framöver är att endast 10 procent av landets kommuner förväntas öka nettoinflödet av arbetskraft. Kommuner med ett svagt inflöde men som ligger i en funktionell arbetsmarknadsregion med fler tillträdande i arbetskraften än åldersavgångar, har betydligt bättre förutsättningar att klara sin framtida kompetensförsörjning, än motsvarande kommun som inte tillhör en stark arbetsmarknadsregion.
Urbaniseringstrenden är tydlig. Under 2011 visar nästan hälften (141) av landets 290 kommuner på en befolkningsminskning. Störst ökning i absoluta tal har Stockholm med över 17 000 fler invånare, följt av Göteborg på 6 600 och Malmö på plus 3 800 invånare.
Sveriges befolkning har ökat med drygt 1 150 000 invånare de senaste 30 åren, vilket är en ökning med nästan 15 procent. Migrationsnettot står för över 70 procent av tillväxten, medan födelsenettot står för resterande 30 procent.
Under 2011 ökade Sveriges befolkning med ca 67 000 personer. Under året utvandrare drygt 50 000 personer. För att hitta en liknande nivå historiskt får man gå tillbaka till när Sverige varett utvandringsland under senare delen av 1800-talet.
2010 låg sysselsättningsgraden på knappt 76 procent (mätt som andel i arbete i åldersgruppen 20 – 64 år). Ur ett regionalt och lokalt perspektiv är det ofta svårare för de större städerna att upprätthålla en hög andel sysselsatta. Bland de hundra kommuner med högst förvärvsfrekvens återfinns bara dryga tiotalet bland de 50 kommuner som uppvisade högst sysselsättningsökning (i absoluta tal) de senaste tio åren.
Under 2000-talet har sysselsättningen i landet ökat med drygt 8 procent vilket motsvarar omkring 340 000 fler syselsatta. Samtidigt har befolkningen som helhet ökat med nära 390 000 individer i åldersgruppen 16 – 64 år.
Sammantaget har drygt 190 kommuner haft en positiv sysselsättningsutveckling under 2000-talet, medan omkring 100 kommuner har minskat sin sysselsättning. De tre storstadsregionerna står för nästan tre fjärdedelar av all sysselsättningsökning i landet.
Bostadsbristen är påtaglig i storstadsregionerna, något som gäller kärnkommuner såväl som förortskommuner. Åtta av tio kommuner i storstadsregionerna har uppgett att det råder bostadsbrist.
Kraven på utbildning blir allt tydligare för att kunna konkurrera om en plats på arbetsmarknaden. Andelen ungdomar som läser vidare inom tre år efter avslutat gymnasium har visserligen ökat med nästan tre procentenheter, till 44 procent, på bara två år. Samtidig finns det stora skillnader inom landet där kommuner med hög övergångsfrekvens ofta direkt angränsar till kommuner med låg övergångsfrekvens, möjligen med undantag av glesbygdskommunerna i Norrlands inland där resultaten generellt ligger under riksgenomsnittet.
År 2010 arbetspendlade drygt 1,4 miljoner individer över en kommungräns och under den senaste 10-årsperioden har arbetspendlingen ökat med totalt ca 21 procent.