Riskkapital

Tillväxtverket har gett företaget Ramböll Management att utvärdera satsningen. Och man har nu släppt en del av utvärderingen – en halvtidsutvärdering.

Bakgrunden till att de regionala riskkapitalfonderna är ett intresse från EU-kommissionen såväl som från nationella och regionala aktörer att arbeta med revolverande finansieringsinstrument i form av ägarkapital. Pengarna ska svara upp mot en ”identifierad brist på kapital” för små och medelstora företag (SMF) med tillväxtambitioner.

Fonderna har funnits sedan år 2009 och syftet är att öka tillgången till ägarkapital för små och medelstora företag i Sverige. Riskkapitalfonderna drivs som projekt och kallas därför

Fondprojekt. Löptiden är mellan 2009-01-01 till 2014-12-31. Projektägaren ska senast 2015-03-31 slutredovisa ERUF-medlens användning i projektet. De ERUF-medel som inte investerats i portföljbolag minst en gång senast 2014-12-31 måste betalas tillbaka till

EU-kommissionen. Tillgängliga medel som inte är återbetalningsskyldiga stannar efter slutredovisning i regionen. Under projektperioden kan medel omfördelas från fondprojekten till andra strukturfondsprojekt.

Rambölls ”Följeforskning” (oklart vad som är forskning) ger ut en rapport per år och årets sammanfaller med en halvtidsutvärdering. Halvtidsutvärderingsrapporten har under arbetets gång stämts av med Tillväxtverket och riskkapitalfondernas VD:ar, som också har fått ta del av en skriftlig version av rapporten och lämna sina kommentarer på denna.

Den föreliggande Halvtidsutvärderingen har därför utformats för att besvara följande övergripande frågor vad gäller fonderna:

• Hur ligger riskkapitalfonderna till i relation till de uppsatta målen med avseende på investeringstakt?
• Hur ser riskkapitalfondernas portföljer ut med avseende på satsningens uppdrag, företagens storlek, utvecklingsskede, branschspridning etc.?
• Vad får företagen ut av investerarnas engagemang? Kan en positiv utveckling i företagen observeras?
• Finns det tecken på att riskkapitalfonderna bidrar till att förbättra kapitalförsörjningssituationen för företagen, d.v.s. skapar satsningen additionalitet?
• Hur fungerar samarbetet med de regionala medfinansiärerna?

Ramböll management pekar på att riskkapitalfonderna under de senaste åren har kommit igång med sin verksamhet och de flesta riskkapitalfonder ligger i linje med eller nära den planerade investeringstakten. Riskkapitalfondernas portföljsammansättningar är överlag goda, på så sätt att investeringarna i stor utsträckning gått till små företag i tidiga skeden.

Detta ligger i linje med satsningens övergripande mål om att investeringarna ska adressera ett gap inom kapitalförsörjningen av små och medelstora företag och verka marknadskompletterande, d.v.s. inte konkurrera med den privata marknaden.

På kort sikt bedömer Ramböll att det finns en risk att investeringstakten hos framförallt Almi Invest Småland & Öarna, Almi Invest Västsverige Värmland, Partnerinvest i Norr, Mittkapital Jämtland/Västernorrland och SEF II-III i slutet av 2011 kan komma att ligga under den planerade. Denna bedömning baseras på hur mycket EU-medel riskkapitalfonderna har betalat ut fram till till Q2 2011 och storleken på eventuella ytterligare investeringsbeslut.

Även inflöde av investeringsobjekt samt kvalitativa aspekter såsom upplevt investeringsklimat i regionen, upplevd tillgång till privat kapital och intensitet i fondernas arbete med marknadsföring och nätverksbyggande vägs in i bedömningen. På basis av hur mycket EU-medel riskkapitalfonderna i genomsnitt utbetalt per månad sedan satsningens start 2009 bedömer Ramböll att det på lång sikt kan finnas en risk att Almi Invest Östra Mellansverige, Almi Invest Småland & Öarna, Almi Invest Västsverige Värmland och Almi Invest Norra Mellansverige inte hinner investera ut hela den kapitalbas som utgörs av EU-medel innan projektperiodens slut. Men, då hänsyn tas till huruvida nämnda riskkapitalfonder har tecknat avtal om att betala ut ytterligare beslutade EU-medel elimineras dock denna risk eller åtminstone minskar avsevärt.

Genom att det finns etablerade lokala nätverk som de flesta av riskkapitalfonderna haft sedan tidigare i sina regioner har marknadsföringen av fonderna kunnat genomföras med relativt små medel och man har upplevt en positiv attityd och förtroende både från företagen och från privata medinvesterares sida. Flera av riskkapitalfondernas VD:ar uttrycker att de har blivit positivt överraskade över den relativt höga kvaliteten på investeringsobjekten och den goda branschspridningen, även utanför storstadsregionerna.

Företagen som erhållit finansiering inom ramen för satsningen är generellt mycket nöjda med sin relation till både riskkapitalfonden och de privata medinvesterarna. Kapitalet har i första hand använts till produktutveckling, marknadsutveckling och till att anskaffa kompetens och en majoritet av företagen som har fått finansiering genom riskkapitalfonderna upplever ett stort värde av investeringen.

De flesta av företagen upplever i hög grad att investeringen har bidragit till en snabbare expansion, ökade möjligheter att få annan extern finansiering, högre ambitioner, ökad produktionskapacitet och en professionalisering av styrelsearbetet. Många av företagen tror också att investeringen på längre sikt kommer leda till ökad kompetens och bättre lönsamhet.

En tredjedel av företagen som deltog i uppföljningen har erhållit ytterligare ägarkapital från nya externa ägare efter det att kapitalet från investeringsfonden utbetalts, vilket tyder på att

bolagen har blivit mer attraktiva för investerare. Det finns således tecken på att satsningen bidrar positivt till företagens tillväxt och till att öka kunskapen om riskkapital, vilket bidrar till satsningens måluppfyllelse.

Hur ser det då ut med den övergripande den övergripande frågeställningen, huruvida kapitalförsörjningssituationen har förbättrats för företag och på kapitalmarknaden?

Utvärderingen menar att den frågan är svår att besvara. Man pekar dock på att det finns indikationer på att satsningen har bidragit till att sluta ett kapitalgap i finansierade

företag och lockat fram privat kapital. Man pekar bl a på att drygt 20 procent av de företag

som deltagit i Rambölls undersökning valde att gå vidare med investeringen från riskkapitalfonden då ingen annan investeringskälla ansågs vara möjlig. Ytterligare en fjärdel av företagen menade att andra investeringskällor visserligen var tillgängliga men att dessa inte erbjöd likvärdiga villkor.

Hela utvärderingen finns på www.tillvaxtverket.se

Det tycks som att fonderna har gjort viss nytta på kapitalmarknaden och för företagen. Det som vore intressant att veta är vad nyttan är i relation till kostnaden ett slags nyttokalkyl. Det är emellertid inte så enkelt att beräkna, men ändå.

Stig Björne