Den svenska ekonomin har så här långt i år 2012 visat en bra tillväxten efter ett svagare 4:e kvartal 2011. Tillväxten har stagnerat i Europa, men Sverige har bra motståndskraft. Låg varuimport innebar att utrikeshandeln plussade på tillväxten 2:a kvartalet.
BNP
Den globala bruttonationalprodukttillväxten har en kontinuerlig svag trend trots mycket stora stimulansåtgärder. Inbromsningen av hela världsekonomin sker på bred front när alla statsekonomier egentligen hoppas på draghjälp från en starkare efterfrågan från omvärlden. Svensk bruttonationalprodukt har 2012 visat motståndskraft och varit en av de starkare i hela Europa, men det ekonomiska läget kan snabbt förändras.
Under det 2:a kvartalet 2012 ökade BNP med 0,7% i jämförelse med kvartalet innan, som uppvisade en oförändrad tillväxttakt i relation till det första kvartalet. Norge och Lettland var det enda länder i Europa som överträffade den svenska tillväxten, där var tillväxten 1,2% resp. 1,0%.
Exporten
Den svenska exporten gick svagare än världshandeln men steg i linje med utvecklingen i andra industriländer. Exporten till våra nordiska grannar kompenserade en del för en svagare efterfrågan i Europa. En bred nedgång i varuimporten som fortsatt lyfte utrikeshandelns nettobidrag till BNP-tillväxten. Kronans förstärkning och svag omvärldsefterfrågan skapar oro de exporterande företagen vilket också framgår av exportchefsindex
Hushållkonsumtionen
Hushållkonsumtionen och den offentlig konsumtionen adderade en aning till tillväxten men fasta bruttoinvesteringar saktade ned efter ett temporärt stark 1:a kvartal.
Efter ett starkt första kvartal 2012 tappade hushållskonsumtionen farten andra kvartalet. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,2 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Hushållen prioriterade sparandet och sparkvoten andra kvartalet låg på en historiskt hög nivå. Framför allt var det bilinköpen som på allvar stannade av, medan mindre konjunkturkänsliga utgifter som bland annat boende och läkemedel bidrog positivt.
Investeringar
Investeringarna befinner sig i en lugnare fas. Ökningstakten i de fasta bruttoinvesteringarna sjönk efter en tillfällig men kraftig ökning under första kvartalet i år. Det berodde på minskade maskininvesteringar, främst inom bygg- och tjänstebranscherna, som dämpade medan bygg- och anläggningsinvesteringarna fortsatte starkt framåt.
Energibranschen var en ljuspunkt, trots en minskad ökningstakt än 1:a kvartalet. Informations- och kommunikationsbranschen vände nedåt efter ett mycket starkt 1:a kvartal. Gruvindustrin höll uppe ökningstakten.
Tillväxt
Generellt bibehöll det svenska näringslivet tillväxttakten. Varubranscherna och tjänstebranscherna ökade produktionen i ungefär samma takt. Arbetsinsatsen inom näringslivet sjönk något 2:a kvartalet. En ökad produktivitet var anledningen till produktionsökningarna. Flera indikatorer, oberoende av varandra, har gett negativa signaler om konjunkturen i näringslivet för kommande kvartal.
Arbetsmarknad
Signalerna från arbetsmarknaden var av blandad karaktär.
Publikation
En utförlig redovisning finns i publikationen ”Sveriges ekonomi – Statistiskt perspektiv”
About Stig Björne