EU har ställt upp kriterier för hur stora underskott medlemsländerna får ha i sina offentliga finanser. Reglerna har väl minst sagt efterlevts lite dåligt av egentligen de flesta medlemsländerna.
Stig Björne
Både Tyskland och Frankrike bröt mot reglerna tidigare och nu är det ett antal sydeuropeiska länder. Medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.
I Sverige uppgick – i enlighet med hur detta mäts av EU – den offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 7,5 miljarder kronor år 2012. I relation till BNP var det finansiella sparandet minus 0,2 procent, vilket innebär att Sverige liksom tidigare år klarar kriterierna med god marginal. 2012 var det finansiella sparandet med 13 miljarder kronor lägre än 2011.
Den svenska bruttoskulden (som andel av BNP) har minskat från 38,6 procent av BNP 2011 till 38,2 procent 2012. Detta eftersom ökningen av BNP 2012 är större än ökningen av skulden. Som jämförelse ökade den konsoliderade bruttoskulden med 79 miljarder mellan 2008 och 2009 till följd av finanskrisen och uppgick då till 42,6 procent av BNP. Man kan alltså öka skulden i absoluta tal men så länge BNP ökar mer så sjunker skulden i relativa tal.
Offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier (SCB/Eurostat)
| Miljarder kronor | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
| BNP | 3 105,8 | 3 337,5 | 3 480,5 | 3 548,8 |
| Finansiellt sparande | -22,2 | 9,8 | 5,6 | -7,5 |
| I procent av BNP (%) | -0,7 | 0,3 | 0,2 | -0,2 |
| Bruttoskuld | 1 321,8 | 1 316,3 | 1 345,0 | 1 356,0 |
| I procent av BNP (%) | 42,6 | 39,4 | 38,6 | 38,2 |
Stig Björne
About Stig Björne