SOU 2010:81:n visar att sektoriseringen ökat och varje myndighet i stor utsträckning har optimerats utifrån de förutsättningar sområder inom den egna verksamheten. Utredningen visar att vi fått en statlig regional förvaltning som är spretig. Genom inrättandet av ”enmyndigheter” har centraliseringen ökat vilket har bidragit till en svagare ställning för statens samlade verksamhet på regional nivå. Det gör att möjligheten för staten att på den regionala nivån uppträda tydligt och enhetligt gentemot medborgare, företag och kommuner har försämrats.
Utredningen landar i bla nedanstående slutsatser.
Statlig förvaltning och statlig regional geografi
- Statliga regionala myndigheter med behov av samverkan ska ha samma geografiska indelning.
- Trafikverket, Lantmäteriet, Polisen, Säkerhetspolisen, Arbetsmiljöverket, Skolinspektionen samt Inspektionen för vård och omsorg ska följa förslaget till statlig regional geografi.
- Strukturfondsområdenas geografiska indelning ska överensstämma med indelningen.
- Mindre justeringar ska göras vad gäller Försvarsmaktens och Elsäkerhetsverkets regionala indelning.
- Arbetsförmedlingen ska inom sin organisation ha tydliga funktioner för regional samverkan och en regional verksamhetsindelning som i huvudsak överensstämmer med länsstyrelsernas framtida geografiska ansvarsområden.
- Den regionala verksamhet som Skogsstyrelsen i dag bedriver ska flyttas till länsstyrelserna.
Regionalt utvecklingsansvar
- Det regionala utvecklingsansvaret ska som huvudregel vara landstingens uppgift.
- De kommunala samverkansorganen ska avvecklas. I de fall landstingen inte tar över ansvaret ska länsstyrelsen ansvara för frågorna.
- De landsting som tar över ansvaret ska erhålla cirka 95 procent av aktuella statliga medel. Resterande andel disponeras av länsstyrelsen i respektive län.
Förslagen i denna del betyder i praktiken att regionförbunden (som är kommunala samverkansorgan och inte direktvalda i de allmänna valen) kommer att läggas ned. Resurserna flyttas över till landstingen – och där så inte sker till länsstyrelserna.
De nya länsstyrelserna
- Grunduppdraget för länsstyrelserna ska vara verksamheter som förutom behov av geografisk närhet, sträcker sig över flera samhällssektorer och behöver hanteras utifrån ett statligt helhetsperspektiv.
- För att tydliggöra och renodla länsstyrelsernas uppgifter föreslås ett antal mindre verksamhetsområden flyttas till nationella myndigheter.
- Länsstyrelsernas uppgifter gällande samordning av andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt ska upphöra.
- Antalet länsstyrelser ska vara elva stycken och omfatta ett eller flera län. Förslag till länsstyrelsernas geografi och sätesorter lämnas.
- Länsstyrelserna ska ha en likartad övergripande organisationsstruktur. Ett näringslivsråd och ett råd för frågor som berör kommuner ska finnas vid samtliga länsstyrelser.
- Samtliga länsstyrelser bör ansluta sig till Statens servicecenter. Ansvaret för att leda och samordna administration samt för att samordna uppföljning och verksamhetsutveckling ska fördelas mellan de tre största länsstyrelserna.
- Vid rekrytering av landshövding och länsöverdirektör ska den samlade ledningskompetensen beaktas och tiderna för förordnanden samordnas.
- Länsstyrelserna ska på ett enhetligt sätt pröva om utförandet av praktiska uppgifter blir mer effektivt genom att upphandla tjänster av externa aktörer.
- Merparten av de medel som frigörs genom att antalet länsstyrelser minskar ska användas för att finansiera det samlade behovet att ytterligare resurser i de operativa verksamheterna.
- En organisationskommitté ska tillsättas för inrättandet av de nya länsstyrelserna.
- Den nya strukturen vad gäller både geografi och länsstyrelseorganisation ska träda i kraft den 1 januari 2015.
Det mest anmärkningsvärda med detta förslag är att länsstyrelserna i vissa län kommer att läggas ned. Till exempel föreslås att länsstyrelsen i Västernorrland flyttas till Östersund.
http://www.regeringen.se/sb/d/15982/a/206047
Text: Stig Björne
About Stig Björne